Jag har de så himla bra med min familj o älskar att ha dom runt omkring..
Ibland e de svårt med saker som verkligen sitter inne från förr..
Säger man att man ska komma hem o inte gör de o har såna lögner?? Kan man lita då?? Jag kan inte o kommer aldrig förlåta så länge jag hör dom...samma grej varje gång o varför ska de låta så bra nyktert så jävla typiskt...
Nått jag tänker mkt på e när man festar tillsammans utan barnen o har en kväll/natt då dricker man 3 öl sen vill han gå hem kl 11 men med sina vänner då finns inte jag ens i tanken o vi glömmer bort var vi bor..
Varför får jag aldrig följa med en sån kväll när vi e barnlediga ...
Jo för han skämms så galet över mig...
Mm de har jag förstått nu o orkar jag inte mer exakt såhär känner jag...
Men även kan ha fel ..
Detta e sjukt att man blir så utestängd av denna byhåla o de finns dessa gäng som tror dom e nått eller dom alla tror de..
Så sjukt vad jag spyr på dom .. Ni e inte bättre än nån annan o ni e inte störst, bäst o vackrast men har även märkt av de tydligt här också...
Min familj e mitt allt men de e upponer , livet kommer aldrig vara perfekt jämt o de e därför man blir som starkast ...
Pössss
Kommentera inlägget här: